Idag har jag tagit ett av de där svåra besluten som vi djurägare måste ta ibland. Jag har varit hos veterinären och avlivat min skogskatt Mysan som jag haft i 16 av hennes 17 år i livet. Hon har länge varit knackig i ett framben men de senaste månaderna har hon oxå haft ganska många och kraftiga epilepsianfall.
När jag kom hem från marknaden i Lördags hade hon haft ett till, den här gången hade hon ingen hemma som kunde hålla i henne så jag hittade henne nedanför soffan i efterkramper med saliv i hela ansiktet. Den här synen var det som gjorde att jag bestämde mig. Jag ville inte att hon skulle få ett anfall till och dö i dessa fruktansvärda kramper där hon knappt inte får luft. Ibland finns det ingen återvändo och nu var det ett sådant tillfälle där man måste sluta att tänka på sig själv.
Jag åkte till veterinärboden och veterinär Nina Berthold som är en helt underbar vet. Hon trodde även efter en snabb undersökning att Mysan hade cancer i buken för hon var onormalt ”bukig”. Så det kändes helt ok att hon fick somna in.
Sov så gott Mysan:)
Mysan 😦
Kramar från oss
Farväl Mysan. Kommer sakna dig.
😦 Mysan, Kram